då var det jul igen och alla julkorten ska skickas.. eftersom jag skickade en film till familjen i phoenix förra året blev det en bild i år, med alla tre killarna. kanske kan det även fungera som en reminder till anci om det där intyget jag aldrig fick. i phoenix har de just nu strålande sol (som vanligt) och 65F (ca 18°C). man längtar ju lite efter vädret, särskilt efter dagens slaskande!

nu är det snart dags att åka hem, bara några timmar kvar. har sagt några gånger till tristan och sebastian att jag snart åker hem, men tror ändå inte de fattar. den enda som verkar förstått är bow, de senaste dagarna har han krampaktigt klamrat sig fast runt min hals och börjar gråta så fort anci eller alex försöker ta honom eller om han märker att jag går därifrån. den där lillkillen kommer jag nog sakna, gladare kille får man leta efter. fast han kunde gott dragit ner lite på dreglandet, kräkandet och bajsandet, standardkommentarerna från tristan när han kommer hem från skolan är alltid (i hysterisk skadeglad falsett): "bow slobbered all over din skjorta..!" eller "hahaha, du har kacki på din skjorta!"

då var jag färdigpackad, det blev två proppfulla bärsäckar, datorväska (med en massa kläder i) och ryggsäck. skidorna känns inte helt okej att betala $50 för att få släpa hem dem över st eriksplan så alex ska kolla upp om han kan skicka dem istället, kan ta upp till 6 månader, men är nog ändå ganska otroligt att jag skulle behöva dem innan oktober..

det här modemet håller på att knäcka mig. egentligen är det bara att pilla lite på det, i bästa fall räcker det att bara starta om det, men vem orkar göra det varje gång man ska kolla upp nåt på internet?? näe, då går jag hellre ut i den strålande solen och tar upp kampen mot (fd) lsb mmö i att vara brunast. eller hänger med linnea de sista kvällarna innan det är dags att återvända till lilla (kalla?) landet lagom.

då var vi hemma i phoenix igen, det är ganska häftigt att man inte ens behöver köra i åtta timmar för att komma till usas bästa skidåkning. och det tar mindre än två timmar att köra till flagstaff där de fortfarande har massor av snö. här har det blivit mycket varmare sedan vi åkte,  det var bara till att byta tjocktröjan och jeansen mot shorts och linne. det är så varmt om dagarna nu att man kan bada i de "kalla" poolerna.

idag är sista dagen i telluride, vi åker tidigt i morgon. ingen skidåkning för mig, men nästan hela familjen brigham har varit ute hela dagen, utom bow som får sitta här med mig. vi övar på att sitta och hämnas (bita på tristans (blå) flygplan..). här nere är lite bilder från igår, finfint före med massa nysnö, dock ville inte solen vara med..

så det blev ingen skidåkning för mig idag, jag och bow fick stanna hemma, efter lunch kom tristan och sebastian och gjorde oss sällskap. fick i alla fall ledigt skapligt tidigt idag, kom loss vid halv sex efter att ha gjort snölyktor, högar av snöbollar (tristan och sebastian kan inte göra snöbollar, och vill inte lära sig heller?) och haft snöbollskrig i nästan en timme medan alex, anci och bow satt på after ski och tittade på.
orkade inte vara kvar i lägenheten och att ta en promenad är bara att glömma i den här nermörka byn, så jag gick på bio istället (ja, de har faktiskt en liten biograf här!). såg filmen taken, handlar i princip om en pensionerad agent som ska rädda sin kidnappade dotter. filmen i sig var väl halvbra sådär, satt mest och myste in mig i världens minsta biosalong och blev nästan lite varm om hjärtat då filmen hoppade av någonstans i mitten och popcorn-/biljett-/städtjejen fick springa iväg och fixilera.

idag är det farfars födelsedag! det är inte alla som har en sån här häftig farfar, vissa har sorgligt nog ingen alls. men jag, och alla mina kusiner, vi hade tur, vi fick världens bästa farfar! grattis! hoppas nelson har sitt födelsedagsband på sig och att vårsolen kikar fram. krams!

fick ju i alla fall åka skidor i en timme idag, hittade då en ny lift (ja, alltså inte ny, men jag har inte åkt den innan) som nu är min favorit. man kommer direkt upp till toppen (så man kan åka i the bowl) och till de enda pistade (= inte puckelpist!) svarta backarna. och det bästa av allt - även fast liften varit öppen i ett par timmar är det ingen som åkt i backen, man blir ju lite misstänksam, men de var toppen. bästa utsikten hade man också!

eftersom det är lördag idag satte jag inte väckarklockan igår kväll, men vaknade ändå vid 8. orkade inte gå ut i köket/vardagsrummet (för det lät som ett himla liv på alla killarna där ute), så jag klädde på mig, bäddade sängen och lade mig sedan och läste lite. klockan 9 kom anci in och frågade (lite argt nästan) hur det egentligen skulle bli, om jag ville ha en ledig dag. sen sa hon något (som lät väldigt anklagande) om att om jag får en dag ledig så kan ingen åka skidor. sedan påstod hon att jag "ändå jobbat korta dagar", så då kan jag jobba alla dagar i veckan. vaddå korta dagar? 7-19, ibland till 21, med en timmes (två om jag är riktigt snabb på med kläderna och iväg) ledighet då jag får åka själv är INTE vad jag kallar korta dagar! särskilt inte när jag måste (okej, jag måste inte, men man kan väl vara lite schysst och låta anci sova någon gång) gå upp mitt i natten och ta hand om en unge som bajsat på sig (igen). lite sur är jag, särskilt eftersom anci sa att det skulle bli ett lättare schema här i telluride.
jag jobbar nästan fyra gånger mer än alla andra au pairer (som jag pratat med) och tjänar bara hälften så mycket, lär tristan och sebastian att simma och åka skidor helt gratis, ibland till och med på min lediga tid. och för det plockar de bort min lediga dag?
kanske ska jag inte klaga, jag har ändå fått följa med till telluride som har usas bästa skidåkning och får låna ancis liftkort när hon inte åker, men det känns ändå så himla surt att sitta fast här i lägenheten på sin lediga dag när det är strålande sol ute, bara för att de inte orkar ha med sig bow ut i backen de få timmarna de faktiskt åker.