att dela rum med sebastian och tristan har många likheter med att bo i skansen på en stockholmskorvett. vaknade inatt av ett starkt ljus i ansiktet och fick en otrevlig flashback, trodde det var pålsson som lyste mig i ansiktet med mag lighten för att väcka mig och säga "10 minuter kvar tills du går på ditt vaktpass". men det visade sig att det bara var anci som var inne för att testa och byta knapp på tristan (hans blodsocker är heltokigt så här högt upp). varje gång jag är i rummet får jag en slags déja vù-känsla som liksom känns knuten till fartyget där jag ändå bodde nästan ett år; småkillarna babblar i sömnen, lika mycket och oförståeligt som vapenkillarna på fartyget. det är ständigt för kallt eller för varmt på natten för någon har varit och pillat på termostaten. när man vaknar på natten och måste gå på toa finns det rödbelysning i badrummet, enda skillnaden här är att jag inte behöver klättra över folk och slå i huvudet för att komma tillbaka till min minisäng. till och med böghögar (det kallas faktiskt så! har aldrig helt förstått varför) gör dem, även om det är inte lika ljudligt och sexuellt laddat som när femman (bland andra) brukade hoppa på ubåtsjaktaren..