båda killarna är riktiga drama queens, så fort den ena petar på den andra skrynklas ansiktet ihop, munnen öppnas och det kommer ett illvrål. sebastian har börjat fatta att jag inte går på det, men tristan är lite tricky. de värsta tillfällena är (oftast i bilen) då tristan sjunger en sång (vanligtvis jingle bells), men byter ut vissa ord till t ex poop, santa eller house. sebastian blir helt förstörd varje gång det kommer ett felaktigt ord och börjar gråta för att "tistan sunge int jätt..!". eller, förresten, det är nog när sebastian råkar leka med något som egentligen är tristans, och tristan får syn på det. då rycker han det snabbt ur handen på brorsan och skriker: "ja ska aldr lek med dig igen, du e int snäll..!", varpå sebastian bryter ihop: "ja vilde lek me tistan..".

bästa jobbtimmarna är faktiskt när man är ensam med sebastian, för han kan leka själv. ibland får man hjälpa till att plocka ner något spel eller leta upp någon legobit som saknas, men oftast behöver man bara kolla till honom, eller hålla en isklamp mot kroppsdelen (oftast huvudet) som för tillfället är "ao". ibland spelar vi hi-ho cherry-o på hans vis (man får göra som man vill..) eller så hjälper han mig göra tristans mat. han älskar att ta kort, upplysa folk om att han älskar dem och att skrika heeeeejdåååååå i ungefär en halvtimme innan man ska gå. en skön kille, helt enkelt.